fredag 21 december 2007

80,5 kg,,,,hehehe


Firade genom att köpa världens vackraste finaste klänning. Tror aldrig jag ägt ett plagg som suttit så bra. *nöjdare än nöjdast*

torsdag 20 december 2007

och jo jag glömde ju....skriver det bara utan några vidare förklaringar


81 KG!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Har inte alls haft så mycket tid att vara här och blogga på det senaste. Har fått små pikar från några stycken som faktiskt verkar gilla min blogg (hör och häpna,,,hehe).
Det är som ni säkert tidigare förstått väldigt turbulent i mitt liv just nu. Flyttar till lägenheten 1 Januari (och har fasen inte packat en pryl), huset ska rensas, städas och fixas innan det kan gå ut för försäljning, jul mitt i allt och mängder av studieuppgifter som såklart ska pressas in (för givetvis är det hemstudier nu över jul som kräver disciplin,,,,jag menar jag och disciplin,,,jo tjena)...
Iallafall, snart bär det av mot ett nytt spännande liv i lägenhet. Flyttar det makabert långa avståndet av ca 500 meter...hehe. Det blir första gången jag kommer bo helt ensam, en rätt skrämmande tanke. Ensamhet skrämmer nog de flesta, men jag tror det blir bra och nyttigt när man vant sig lite. Men de veckorna när lillan är hos Johan får jag verkligen se till att sysselsätta mig med diverse aktiviteter för att inte längta ihjäl mig efter henne. Har tänkt att börja en buggkurs, börja umgås mer med folk (kanske försöka skaffa nya?!) och sen träna så mycket jag bara kan. Det är ju ett perfekt tillfälle att göra något av sin ångest och ensamhet,,,,träna bort den!
Har gjort en ritning på hur jag ska möblera. Ska ske om det går att scanna och lägga upp min lilla teckning här sen. Måste ju visa hur fint och mysigt det kommer bli.
Skriver kanske mer ikväll, tycker det är så trist att sitta vid datorn när jag inte har min egna bärbara pärla (laddaren är sönder och en ny beställd,,,,för 850:-!!!!!!Hurtlöst! Grrr!)


Och ifall jag inte skriver mer innan jul så vill jag önska er alla en GOD JUL,,,stressa inte alltför mycket( det finns faktiskt inga måsten om man inte skapar dom själv), ät inte för mycket (julmat är ju egentligen ganska äckligt), älska och vårda era barn (sup inte på julafton), skänk en slant till de svältande barnen i Afrika.

söndag 9 december 2007

oh what a sunny day.....

THOHOOOO,,,,vet ni vad? vet ni vad? vet ni, vet ni,,,vet ni,,,,,,JAG HAR FÅTT LÄGENHET I TVÅÅKER. Oj oj jag är så glad att jag knappt vet vad jag heter. Jag sökte en lägenhet och satsade järnet på att jag skulle få den trots många sökande. Så nu slipper jag flytta till Falkenberg, Saga slipper byta dagis, jag slipper få 4 mil extra att köra varje dag, lägenheten är både 10 m2 större och mycket finare till samma pris. Såå underbart lättad jag känner mig, ville inte alls byta stad. Hade vi flyttat dit hade lillan fått byta dagis och sen hade jag avrit tvungen att fortsätta söka lägenhet inne i varberg och ahde jag då fått det hade hon fått byta dagis igen. Ja ni förstår ju, inte alls bra för en liten 3-åring att behöva gå igenom allt det upp på det som redan sker i hennes omgivning. Det här blir så mycket mer smärtfritt.
*ler ett riktigt soligt leende så jag hoppas hela bloggen lyser upp av min entusiasm*

måndag 3 december 2007

Har jag en lapp i pannan (nån som kan se?),,,vääldigt underligt det här

Tror jag gjort nåt dumt. Började ju med penicillin förra veckan men sen skulle jag ut i helgen så jag tänkte att eftersom jag mådde så mkt bättre och man inte ska kombinera alkohol och antibiotika så slutade jag med kuren (egentligen bara tänkt ett litet uppehåll på lördagen) men sen var var det omöjligt att börja igen med de där mördarstora tabletterna (jag HATAR stora tabletter). Och nu känner jag att jag börjar få ont i halsen igen *snyftar*.....fuck va dum jag är.

Lite andra roliga saker jag gjort sen jag skrev sist:
Torsdags förra veckan: Dejt med en underbar person. Verkligen såå trevligt. *saknar*
Fredag: Ja vad tusan gjorde jag då,,,hm,,,
Lördag: Röjde som tusan hemma. Städade och julade lite. Sen var jag på Sexparty (homeparty alltså hehe) i Unnaryd med Malin och Malin. Sen åkte vi till Halmstad och gick på värsta rave/dunka dunka-discot på Mårtensson. Har nog aldrig dansat så mycket någonsin. Och en sak till som är helt nytt för mig var,,,,(oj nästan pinsamt att skriva det ju) att det var så många (helt ärligt alltså) killar som flirtade med mig. Vet inte hur många som ville bjuda på drinkar, 2 personer som frågade efter tfn-nummer, en som frågade 4 ggr om jag inte kunde följa med honom hem, ett antal som försökte tafsa (usch) och en som försökte kyssa mig (dubbel-usch), 2 personer sa att jag var så söt/vacker och många fler som bara log fånigt och ville dansa med mig. Ja vad ska man säg...jag undrade om jag hade en lapp i pannan där det stod "villig" eller nåt...*kliar mig i huvudet*...för jag är ju inte vacker, söt och allt det där. Jävligt underligt det här. Men såklart ganska roligt med, vem vill inte ha bekräftelse på att man duger?

tisdag 27 november 2007

Tyck synd om mig,,,jag är sjuk.....IGEN...

Är sjuk som attans. Jävla fucking helvete också. Jag som var magsjuk för bara en vecka sedan har nu åkt på sjukdom nr 3 för den här månaden. Det började i söndags med feberfrossa som heter duga. Idag hade jag så svullna halsmandlar att det över huvudtaget inte fanns nåt hål ner till svalget. Streptokocktonsolit med risk för komplikationer (pga väldigt högt crp)var svaret. Ja det lät ju upplyftande.. När jag försökte dricka fick jag svälja och svälja och svälja och höll väl snarare på att drunkna i en klunk med vatten än att släcka törsten. Mandlarna är alldeles såriga och har stora fula blåsor. Iaf så kom jag iväg till doktorn idag som ordinerade en dunderkur pencilin. Frågade hur länge det skulle ta innan man blev bättre. Några dagar var svaret! Fy bubblan, fasen, grr också. Jag som skulle iväg på roligheter imorgon.

MEN,,,,,,jag väger 82 kg....*dansar trots värk och ledsamt sinneslag*

lördag 24 november 2007

VARFÖR hon gör det,,(är hon knäpp som ni trodde?)


































Ja ni börjar väl undra.Vad är det egentligen för fel på den här jäkla tjejen som helt enkelt inte kan sluta lägga ut ansiktsbilder på sig själv tagna med mobilkameran på sin blogg. Men ska jag vara helt ärlig är det mer för min egen skull än för eran. Jag har ingen bra kroppsuppfattning och jag har inget bra självförtroende vad det gäller mitt utseende. När jag tar bilder på mig själv så blir de ofta vad jag själv skulle kalla ganska bra (inte alla givetvis, men jag tar många ska ni veta). Detta hjälper mig att skapa en ny bild av mitt utseende. När jag ser mig i spegeln ser jag fortfarande en väldigt fet person trots att jag tappat 41,5 kg. Varför undrar ni kanske,,,och det undrar jag med.



Jag väger nu 83,5 kg,,,kan inte ens minnas när jag vägde så lite sist. Tror det var första året på gymnasiet eller nåt sånt. Men ändå ser jag en stor fet tjockis när jag ser mig i speglen. Men vill verkligen gilla mig själv som jag är. Och jag måste erkänna,,,,jag är en bra bit på vägen. För första gången på många år gillar jag min egen spegelbild. Även om tankarna om mitt utseende och min kropp kan bli betydligt bättre.
Annars så finns det bara en sak som upptar mina tankar just nu,,,men det är min egna lilla hemlis. Bara jag och en person till vet vad jag menar.....*ler*










Min älskade vackra dotter som älva...




torsdag 22 november 2007

Ja jag lever fortfarande, har bara annat för mig...

Har inte hunnit skriva på ett litet tag.Eller ja hunnit och hunnit. Har helt enkelt gjort annat om kvällarna....;-)...
Det blir nog ingen resa ändå av flera skäl. Dels har jag egentligen inte råd och dels så kan vi inte resa till ställen som kräver vaccinering. Sen tycker jag inte om att hasta ihop nånting. Men det blir nog en 3 dagars tur till Polen iaf med Malin och Malin (syster och kompis). Fast när vi väl sålt huset ska jag garanterat ta en liten resa med lillstrumpan och ha det riktigt gott nånstans.

Ja vad ska jag skriva. Har så smått börjat på att köpa några julklappar. Har köpt ett stort set med pysselmaterial till Saga (hon är i den åldern ju då de ofta älskar att pilla med pysselgrejer). Sen damp det ner en film idag i postlådan från den dvd-klubb vi är med i. (hade glömt att avbeställa, attans också!). Så då får hon Djungelboken specialutgåva i julklapp med.
Annars har jag mest börjat samla till hennes paketkalender. Det blir småsaker som hårsnoddar, nån liten leksak, badskum, blockflöjt pch munspel, badleksaker mm.

Ska lägga in bilder lite senare...

söndag 18 november 2007

Jag har äntligen fått en lägenhet och ska resa utomlands för första gången någonsin.

Vet ni en sak,,,,jag har fått en lägenhet!!!!Han ringde precis och sa att dom hade valt ut mig av alla som varit och tittat och de tyckte jag var den som verkade passa in bäst. De andra i huset hade också tyckt till och de tyckte alla mig...hihi. Det var nog ett smart drag att ta med Saga. Och det var dessutom ok att ha hund där. Helt perfekt ju.
MEN,,lägenheten är liten (55 m2), mkt sliten och dåligt planerad och det är långt till skolan (3 mil enkel), Saga får byta dagis. Men jag bryr mig inte. Äntligen en lägenhet gott folk,,,en lägenhet!! Så nu ska man alltså byta ort(och kommun) med inflyttning 1 Februari. Nu ska då huset säljas så fort papprena på lägenheten är påskrivna. Hoppas det blir en slant över på huset, det lär behövas.
Sen ska jag och lillstrumpan nog ta en sista-minuten-resa om 2 veckor ihop med en kompis och hennes två barn. Blir nog Egypten. Vi behöver det sååå väl nu efter allt tråkigt som hänt. Och vet ni,,Luna har aldrig varit utomlands...*generad* så det kommer bli gudomligt.
Väger idag 83,7,,,,men det kan man väl inte direkt räkna att man får behålla , har ju trots allt varit sjuk.
Äntligen några små solglimtar har ju trots allt visat sig på min mörka himmel!*ler*
Nu kan det väl ändå bara bli bättre får man hoppas.
Nej nu borde jag plugga lite....:D

lördag 17 november 2007

Tyck synd om mig...Jag är sjuk.

Idag är det synd om mig, har varit magsjuk hela dagen. Men nu verkar det faktiskt ha släppt ganska mycket.
var och tittade på en lägenhet igår på en närliggande ort (innebär 6 mils resande om dagen tor), lägenheten var bra sliten och hade extremt dålig planlösning. Men självklart sa jag att jag var intresserad. Men de hade ganska många som skule titta på lägenheten innan de bestämde sig så vi får väl se hur det går.
Annars, ja,,,Det har varit extremt händelselösa dagar nu när jag och lillan varit sjuka. Tur att man har underbara vänner som förgyller ens kvällar på msn. *ler finurligt*


Och det finns en stor fördel med att vara lite sjuk eller vad det nu berodde på och det är att jag äntligen gått ner 1 kg till!!!!!!!!! 84 kg*dansar fågeldansen*

fredag 16 november 2007

Ansiktsbilder på Luna...
















ja jag tyckte det var dags för lite nya bilder nu när jag varit så slö på den fronten.
Idag tar jag nya tag med allt.Ska åtminstone börja med att cykla 30min på motionscykel på morgonen och 30 på kvällen.
Dagens matsedel som jag ska försöka hålla:
- frukost: havregrynsgröt med osockrad äpplemos, lite mjölk
-mellanmål förmiddag: 1 grovbröd, skinka, lite senap
-Lunch: wokgrönsaker med kyckling
-Mellanmål 1 em: 1 burk tonfisk (i vatten förstås)
-mellanmål 2 em: 1 kokt ägg
-middag: rester från lunch antagligen
-kvällsmat: i banan och e halv grovmacka med skinka
Sen en jäkla massa lightcola( är grymt beroende av denna dryck) och vatten.

torsdag 15 november 2007

Magsjuka, ryggont och sargade själar....

Nu har jag inte skrivit på några dagar. Har varit tvungen att vårda min sargade själ ett tag. Åkte hem till mamma och pappa i Måndags och lät dom tycka synd om mig en stund.Är så jobbigt att göra det själv hela tiden. Nu har jag iaf tagit mig upp ur den djupa svackan jag hade i helgen och ska så smått planera framåt igen.
Är hemma från skolan idag, Saga är magsjuk! Så nu vet jag väl vad jag har att vänta mig i helgen. Usch blir inte alls kul, är extremt jobbigt att vara magsjuk när man är magsäcksopererad för det är så gott som omöjligt att kräkas fast behovet finns. Att kräkas fyller ju också en funktion vet ni, på så vis tömmer kroppen sig från giftiga toxiner som bildas i kroppen när mag och tarmrörelserna förlångsammas eller avstannar.
Det var så synd om lillan igår. Hon bara kräktes och kräktes hela kvällen, säkert 15 gånger. Var tvungen att ställa henne i duschen 3 gånger för att hon var alldeles nersölad. Hon hatar att duscha och det blev ju inte bättre när jag ställde henne där mitt i natten. Hon var så blek och ynklig. Hon kröp upp i mitt knä och sa att hon ville vara mammas bebis en liten stund. Så jag satt med henne invirad i ett lakan och vaggade henne till lite sånger. Ibland får man lov att vara en liten bebis fast man är 3 år.
förutom att vårda hene idag får jag försöka plugga en hel del. Känns inte alls bra att vara borta från skolan,får lite smått panik vid tanken av vad som missas.
Fråga inte ens om vikten för jag tänker inte svara.*suck*
Har dessutom sveinont i ryggen så jag har inte kommit iväg att träna heller.

Men ni ,på tal om något helt annat och betydligt mer ytligt så har sminket från everyday minerals kommit. Tjoho! Känner mig äntligen lite fin igen nu när jag har riktiga grejer att göra mig fin med.
Köper min vanliga foundation, blush i färgen "apple" (ger naturliga "efter-sex-glöd"-aktiga rosor på kinderna). Testade en ny färg med som heter "pink ribbon" som är en ganska ljus rosa färg medlite skimmer i. Underbart fin.Köpte en ögonskugga med "oasis" som är riktigt guldglittrig. Mycket fin till fest, men kan säkert duga riktigt bra till vardags med. Sitter och suktar efter ännu mer. Men håller på att sälja en jäkla massa på tradera nu så jag får in lite pengar. Hehe...Nej vet ni vad? Jag ska faktiskt söka ett extrajobb.Dom sökte timvikarier inom psykvården på skolan igår. Tänkte ringa idag och höra vad det är för jobb och se om det kan gå ihop med studier,barn och allt annat. Vill ju också ha lite pengar att röra mig med. Men jag skulle aldrig orka som "vissa" jag känner som jobbar varje helg, trots sjukdomar (känner du dig träffad?)..*ler*...
Oh,,huh,,känner jag mig inte lite illamående ändå?!*gulp*....vill inte bli sjuk *snyft*

söndag 11 november 2007

Flåt allihopa, men jag måste bara få gråta ut lite...

Har inte mycket att skriva. Har haft väldigt jobbiga dagar här hemma. Om någon har "ork och livslust" på burk att sälja, hör av er för guds skull! Jag betalar vilket pris som helst. Just nu känns mycket grått och jag har svårt att se ljust på framtiden. Jag bara undrar, är jag så jävla värdelös? Eftersom absolut ingen verkar ta hänsyn till mina känslor. Är väl inte värd att älskas helt enkelt. Och när jag är så här nere så orkar jag inte äta som jag ska vilket leder till att jag inte går ner nånting i vikt heller. F-N, h-e, ,,,,grrr...!

Det blev ingen afroträning idag. Har bara varit iväg på en fika med Saga på café i Falkenberg. En liten grej som i hennes ögon är jättestort och spännande, då blir det ju så himla mysigt. Träffade en kompis där och en vän till honom. Fikade och pratade lite. Sen gick jag och Saga runt och kikade lite i butikerna där på "köpcentret".

Det är tur att man har Saga. Kunde tyvärr inte hålla mig innan utan var lite ledsen i soffan så hon såg det. Hon kröp upp i mitt knä och kramade mig och kallade mig världens bästa mamma, att hon älskade mig och tyckte om mig och så ville hon gnugga näsorna. Hon är som en ljuv ros i en stor häck med taggiga buskar...


Har bestämt mig för att flytta från Varberg om jag inte hittar lägenhet snarast. Orkar inte med min situation längre. Vill inte flytta eftersom jag då måste byta skola och saga måste byta dagis mm. Men just nu står jag att välja mellan pest eller kolera.
Finns det ingen som har något uppmuntrande till mig snart? Skulle så gärna behöva lite solsken i mitt liv.

lördag 10 november 2007

Stora utrensningen,,,ut med det gamla!




Är fruktansvärt nere idag. Orkar inte ens gå in på vad som hänt. Som vanligt är det mitt "kära" ex som är orsaken. Det ahr varit mycket motgångar på sistone. Och vikten står dessutom irriterande stilla. Ska iväg och träna "afro" imorgon tänkte jag.



Idag har jag bara städat. Har rensat ut alla garderober för att kunna renovera klart hallen och för att underlätta en flytt som förhoppningsvis lär ske snart.



När jag rensade lite hittade jag ett par byxor i stl 52 som jag såklart var tvungen att prova (har stl 44 nu). Resultatet ser ni själva.



Ja jag vet, jag ser helt muppig ut. Osminkad och okammad.

torsdag 8 november 2007

Grrr....Nu tar vi det här en gång för alla..

Ja ska vi nu ta det här en gång för alla. Jag ÄR feminist. Jag är och kommer så förbli tills den dagen då jag svävar bland moder Gudinna i himlen...*ironi*
Inte många förstår sig på min fasta övertygelse om detta. Nu är jag ingen manshatare, inte alls. Snarare så är min övetygelse mer inriktat på barnuppfostran. Jag tror på individen istället för ett fack som vi placeras i samma dag som vi föds pojke/flicka. Jag är fullt medveten om att det visst finns skillnader mellan könen men tror att dessa först uppträder den dagen vi går in i puberteten och hormonerna flödar. Men innan dess är vi könlösa, helt oskrivna papper. Det spelar helt enkelt ingen roll vad folk säger eller forskar fram. Jag tror inte att min dotter skulle gilla Rosa färg mer än blått eller grönt. Dockor före bilar. Varför i hela friden skulle hon vilja det?
Jag vill att hon ska bli en stark individ, sin egen och följa den vägen som hon själv valt. Sen om det är prinsesskläder och balett gör min inte ett jota. Men det ska vara efter hennes intresse inte efter vad hela världen har valt att hon ska gilla.

Nä nu blev klockan mycket. Jag får skriva klart sen. Har lite att stå i..

Trummorna kallar till dans.....afrodans!

Ja jag får väl mig på att skriva lite om gårdagen en tredje gång. Jag var iaf väg igår på Dancemania på ett träningsställe. Passet bestod av ca 9 låtar med olika dansstilar i ett högt tempo. Och shit vad jobbigt det var! Helt galet jobbigt och svårt med alla steg hit och dit. Slutade många gånger med att alla sprang åt vänster medans jag åt höger och såklart så bumpade jag in i mina grannar både en och två gånger. Men jag dansade på efter bästa förmåga. Men det fast en riktig höjdpunkt och det var låten till afrotrummor. Det var underbart att hoppa och skaka på rumpan och tuttsen till de snabba rytmiska trummorna.Som tur var hade de släckt ner,,,hehe. På Söndagar har de ett pass med enbart Afrodans ochd et hade ju verkligen varit något för mig. Frågan är om jag ska lösa pass enbart för dessa Söndagar. Jag ska nog kanske kolla upp vad ett 10-kort kostar. Så jag får en dos afro varje Söndag. The drums are calling!!!Och idag då, haha,,,Har ont överallt. Till och med träningsvärk över höfterna.*ler*
Vandrade ut från passet efter en timma som en s
tor svettfläck och sååå nöjd med mig själv. Så även om många säkert fick sig ett gott skratt över min klumpighet så hade jag definitivt uppfyllt mitt syfte med att få ett rejält träningspass.
Idag har jag varit i skolan. Inte så mycket mer har väl hänt.



En dagens beställd. Trött Luna kl 07.00 på morgonen.

onsdag 7 november 2007

Fucking jäkla blogg...allt krånglar.

Nä ni får vara utan inlägg idag. Har skrivt två riktigt långa inlägg om mina träningsupplevelser idag som inte har kunnat publiceras sen. Orkar inte skriva om det en tredje gång. Får dra det imorgon. Puss på er...!

tisdag 6 november 2007

Önskelista som jag skickat till tomten

Min önskelista (förutom fred på jorden och utrotning av svälten förstås)

Dödsångest, trodde jag skulle försvinna för alltid....






Har varit i Göteborg idag på en mässa om Hjärtats sjukdomar. Var intressant som tusan men kunde väl ha måttlite bättre. Vet inte riktigt vad som hände. Jag drack två koppar kaffe på ca 5-7 min och dumpade något grymt. Dumping är något man kan få efter operationen och är en symtombild där kallsvettningar, hjärtklappning, yrsel,illamående och trötthet kan uppträda i varierande grad. Men har egentligen aldrig känt av det. Man får vanligtvis det av att man äter nåt med socker i eller att maten innehåller för mycket fett men man kan även få det av lite andra grejer. Detta beror på att man har en helt annan upptagningsförmåga i mag-tarmkanalen av ämnena (behöver jag nämna att jag blir kalasfull på 1-2 glas vin?). Iaf idag så när jag hade druckit två koppar kaffe började jag först kallsvettas. Händer nästan droppade och jag fick en otrolig panikartad ångest. Började skruva på mig och det flimrade för ögonen. Hela salen började nästan snurra och jag trodde att jag skulle svimma. Nä, jag trodde nästan at jag skulle dö. Där satt jag inklämdpå mitten av en rad i en jättesal full att hundratals studenter och trodde att min sista stund var kommen och ingen ens skulle märka när jag bara försvann. Började tycka det blev svårt att andas, fattade först inte alls vad det var frågan om. Tillslut kunde jag inte hålla mig längre utan fick klämma mig ut från hela raden där jag satt och promera fram på detextremt knirrande parkettgolvet inför vääääldigt många ögon för att komma ut ur salen. När jag kom ut började jag bli riktigt rädd. Det snurrade, susade och brusade i huvudet. Tog pulsen som låg på ca 100-110 slag/minuten. Sen slog det mig att jag kände en liknande känsla förra veckan när jag drack 2 koppar kaffe lite för tätt (men inte så här tätt iof) och drog slutsaten att jag måste fått en rejäl dumping. Drog i mig 5 glas med vatten för att rensa ur systemet och för att få bort den otroliga bomullskänslan i huvudet. Det kändes ju faktiskt som att jag var ordentligt full! Men värst var ändå ångesten, jag trodde den skulle kväva mig. Men mycket riktigt så gick det över så sakterligen desto mer vatten ajg drack och en halvtimma trekvart efter så mådde jag mycket bättre även om jag känt mig risig hela dagen efteråt. Ska aldrig mer dricka kaffe! Jävla helvete, aldrig ska man få ha nåt njutningsfullt, inte ens kaffe kan man få unna sig längre. Skulle väl bara saknas att jag blir allergisk mot min älskade cola light också, då tar jag livet av mig!!!!(är totalberoende av coca cola light)



Har inte ens varit och kollat om mitt smink har anlänt idag så seg är jag. På talom smink och hudvård. Spenderade X antal timmar igårkväll med att spana in alla dessa uuuunderbara små webshopar som finns på nätet med alla dessa uuuuunderbara produkter som finns av smink,hudvård och annat mumsigt. Önskade jag hade typ 2000:- att bara spendera på sånt. Men ack, en fattig student får vara utan sånt. Och inte lär man bli rik som färdig syrra sen heller. Har ju inte precis valt rätt yrke för det. Men iaf, gjorde en diger önskelista som ska visas för alla och en var inför julen. Kanske kan Luna få en eller två godbitar av tomten i år om hon blinkar extra mycket med sina långa ögonfransar åt tomtefar. Men då får jag väl en brödkavel i huvudet av tomtemor med min*^"¤& %¤otur....*suck*



Ska lägga upp listan här sen för att ni ska få se vilka underverk det finns, mm,,kan jag inte trösta mig med mat och godis får jag väl göra det med shopping....;-)



Nej vet ni vad, känner mig inte kry ikväll. Känner mig riktigt kass. Får lite ångest över det eftersom jag inte vet vad som är kopplat till normal dumping, när jag är sjuk eller när det börjar bli riktigt allvarligt (typ som komplikationer)..Kan få riktig dödsångest..:(...Har fått åka ambulans in till akuten två gånger efter operationen. Därför är jag alltid på min vakt mot suspekt illamående eller smärtor.USch...






Idag får ni inga dagens bilder,,,rotar fram några som är en vecka gamla.








and guess what,,,nu ska jag göra något riktigt modigt. Ni ska få en förebild.....






måndag 5 november 2007

Monday part 2






jaha så vart man här igen då. Det var ju riktigt roligt att blogga måste jag säga. Får göra reklam på msn , familjeliv och viktop så jag får någon som läser också..hehe.



Mineralsminket kom aldrig idag. Brukar ta ungefär 2-3 veckors frakt med flygpost. Så det kommer nog i veckan.



Ringde iaf och kollade upp om träningskort. 300 :- i månaden för studenter kostar det om man binder upp sig på 6 månader. Och då ingår både de olika passen och gymen. Billigare än så kommer man verkligen inte undan. Så jag skulle få ett gratis prova-på-pass på Onsdag. Något dom kallade för "Dancemania" och var inspirerat av olika dansstilar. Ska bli riktigt roligt. Men det blir ju mindre kul att se alla vältränade träningsmänniskor studsa runt i såna trendiga träningskläder. Så kommer barbamamma(=jag) och ska försöka hänga med. Men börjar jag inte kan jag ju heller aldrig ta mig någonstans. Har städat och tvättat och lagat mat.



Har en dotter som är en riktig liten matvägrare också, idag vägrade hon tvärt. Så även om man inte ska krusa så gav jag henne banan och smörgås. Men vad ska man göra? Jag kan ju inte låta henne svälta..Komplicerat det där som attans. Ska ringa vårdcentralen nu för hon har haft så mycket diareér på sistone. Kanske kan hon vara gluten eller laktosintolerant?!









Det är måndag igen och det har ännu inte hunnit hända så mycket. Planerna för dagen ser ut enligt följande:
-Ringa och kolla upp pris för träningskort (passoch gym). Kanske kan de erbjuda några prova-på-pass. Har innan tränat på sjukgymnastens lilla gym men börjar känna mig sugen på lite mer.
-Fixa schema till dotterns dagís
-Ut och lära/öva dottern på att cykla (hon fick cykel med stödhjul förra veckan när hon fyllde 3 år)
- Antingen gå en riktigt lång promenad med hunden på minst 1 timma eller gå och träna på det där gymmet där jag vill ha kort.
-Fixa lite inför morgondagen då jag ska på seminarium om hjärtats akuta sjukdomar i Göteborg.
-Göra en liten uppgift till skolan.


Jag använder mineralmake-up från everydayminerals.com. Beställer emellanåt från USA och har så nu gjort också. Hoppas att mitt paket ligger i postlådan idag. Blir så jäkla mycket bättre med mineralsmink i jämförelse med allt annat kladd med oljor i produkter som finns. Min hy har blivit mycket bättre sen jag dels gick ner i vikt och dels gick över till mineralsmink.
En annan skönhets-halleluja-upplevelse jag fått är att färga håret med henna. Det får en så fin färg och håret blir bara finare för varje gång istället för att slitas så enormt som många vanliga hårfärger gör. Kan det bli bättre liksom? Både vackert rött, mer glänsande för varje gång och slits inte. Använder ett märke som säljs på många apotek som heter herbal-nånting (ska kolla upp det sen) och kostar väl 50-60 kronor. Och då räcker den förpackningen till 1,5 gång för mitt långa och riktigt tjocka hår. Brukar ta den där halva och fräscha upp färgen efter ett tag eller ta lite om jag har fått lite utväxt. Fast det är rätt joxigt och kladdigt att färga med henna, men det blir iaf lite lättare för varje gång desto mer van man blir. Ska göras rätt ofta i början också.

Nej nu ska jag äta *suck*,,,borde väl göra en proteinberikad smothie eller äta ett kokt ägg. Men jag är så trött för det mesta på mornarna att jag bara orkar göra en smörgås. Ska försöka bli bättre nu när jag faktiskt måste skriva ner allt på bloggen. Hehe...
På återseende senare idag!

söndag 4 november 2007


Operationsberättelsen som är publicerad av mig på familjeliv 13 maj. Berättelsen är inte uppdaterad utan är i originalutförande så vissa fakta stämmer inte. Väger inte så mycket längre och är faktiskt singel numera (tror det får bli ett helt eget inlägg om det senare)

skrivet: 13 maj-07
Ska försöka mig på en operationsberättelse. Söndag 6/5:Konstigt nog va allt det där nervösa pirret jag känt innan helt bortblåst. Förra gången jag skulle skrivas in ( för de som inte vet ställdes op in sist pga överbeläggning) var jag ett nervvrak dagarna innan och allt låg färdigpackat vid dörren, allt var planerat i minsta detalj. Söndagen kom och gick utan att jag tänkte speciellt mycket på morgondagens händelser. MÅndag 7/5: Jaha idag va alltså dagen då jag skulle läggas in. Jag funderade mycket på om operationen skulle bli av denna gången och jag kunde inte riktigt ta till mig lyckönskningar från släkt och vänner. Jag skulle med allra största säkerhet komma hemfarande framåt eftermiddagen i vilket fall. Jag lämnade dottern på dagis vid 9.30. Pussade henne och sa hur mycket jag älskade henne. Nog smög det med en liten tår iaf. Men det var inte som sist då jag snyftade hela vägen från dagis. När jag kom hem igen kom jag på att jag inte "uppdaterat" väskan sen sist. Jag hade plockat kläder och annat därifrån under de 3 veckorna som gått. Jag plockade iaf ihop så jag hade allt. Gick även till affären för att inhandla ett nytt balsam för det hade jag minsann använt upp (har ett tjockt långt hår som jag vet inte skulle gilla hibiscruben). Jag var även och tpg ut en hundring eftersom jag bestämt mig för att ta bussen in till sjukhuset. Bara onödigt att bilen skulle bli stående där hela veckan. 12.30 tog jag iaf bussen in till varberg och hållplats sjukhuset, en färd på ca 20 minuter. När jag kom fram styrde jag mina steg till labbet där bastest togs (ifall det skulle behövas blod under operationen, vilket det också behövdes) Men det tog lång tid på labbet, mina remisser hade inte kommit fram -gången så det blev många samtal innan lab.tanten kom fram till vad som skulle tas trots att jag bestämt envisades med att jag visste (eftersom dom upplyste mig om det förrs gången) Efteråt gick jag med mina stora mega-väska upp till avdelning 2A. Blev placerad i samma soffa som förra gången med uppmaning att vänta in ledig personal.En timma gick och jag fick den där gnagande känslan om att något inte stod rätt till, nu skickar dom hem mig tänkte jag. Men till slut kom en manlig sjuksköterska fram (samma som jag fick träffa förra gången) och vi steg in på en läkar.exp för att ha ett ankomstsamtal. Fick sedan mitt rum, ett enkelrum! Så härligt, med egen tv och allt. Dom hade varit snälla och beställt soppa till mig inför kvällsmaten men jag som är så kräsen kunde absolut inte tänka mig sparrissoppa så jag fick skicka sambon att köpa en jättegod färdiglagad soppa med kyckling från affären som jag värmde i micron. Det va nog det enda jag målet jag fick i mig under den dagen. Jo en modifast hade jag fått i mig till frukosten med. Låg under kvällen i mitt fina rum och glodde lite på tv och läste lite. Ringde mamma och tjatade lite. Men jag var så enormt trött eftersom dottern hade väckt mig ovanligt tidigt. Men jag fick allt hålla mig vaken ett litet slag till. Personalen hade varit inne och berättat att jag skulle ha en specialsäng som alla gbp opererade hade, men den jag skulle ha var inte ledig ännu. Vid 20-tiden kom dom och berättade att sängen var ledig och medans dom joxade ut och in med sängar och bäddade rent igen passade jag på att slinka in för en liten kärleksstund med hibiscruben.. ...det var för övrigt ingen vidare trevlig duchning. Det där jäkla medlet sved när det rann in i öronen och gjorde mitt tjocka långa hår precis som jag läst,,,till en stor svintoboll! Fick på mig nattskjorta och rena underbyxor. Kröp ner mellan dom rena släta lakanen och fick mig en insomningstablett och en spruta med blodförtunnande i magen. Sen sov jag gottigottgott hela natten. 8/5..:OP-dagen!! Vaknade vid 05.00 av att en uska va inne hos mig för att få in mig i duschen och sen linda mina ben. Jag har dessutom jobabt ihop med henne förra sommaren så det var ett trevligt återseende. Duchade igen med hideous hibiscrub och fick på mig op-rock och placerade mig i sängen för mumifiering. Hon lindade och lindande om. Det bara korvade sig. Jag hjälpte hela tiden till eftersom jag är pretty good med att linda bandage. På slutet längst upp på låret gav hon upp och jag fick själv linda det sista. Det bidde ju aldrig så bra när hon försökte och försökte. Jahapp. Vid 7.15 kom min transportkille som skulle forsla mig ner till operation. Och jäklar säger jag bara, dom där nya sängarna är INTE lättstyrda. Vilket sjå den stackars killen hade innan vi slutligen nådde operation. Blev placerad i vänterum där jag låg och lallade lite för mig själv. Hade fått en lugnande tablett så jag var totalt oberörd och kände inte mig det minsta orolig. Vid ca 7,40 tog sköterskan min säng och körde mig fram till ett förberedelserum , sen fick jag promenixa fram till operationssängen och lägga. mig. Och gud va rara och snälla dom va på operation. Dom lindade in mig i uppvärmda täcken och va så snälla hela tiden. Men nu började problem nummer ett. Varje gång dom skulle försöka sätta pvk sprack kärlet och jag fick enorma blodutgjutelser under huden (det är lustigt eftersom jag kvällen innan ifrågasatt varför man vågar ge blodförtunnande inför operationen med tanke på blödningsrisken, men fick då svaret att denna operation va så "oblodig" att det absolut inte va nån fara).Mina armar är nu by the way blåsvarta från armbåde och ner på händerna. Iaf så lyckades två pvk:er sättas innan jag rullades in på op-salen, fler skulle sättas under operationen. Där kom narkosläkaren som också va så rar och snäll och jag fick gotta i pvk:n som gjorde mig helvimsig. Dom grejade och hade sig en bra stund och jag bad om mer lugnande och blev totalt uppe i det blå. Men det kändes så bra så bra. Jag fick andas i masken med lite syrgas och nån mer "förberedande" gas. Slutligen sa dom till mig att det var dags för mig att sova och rätt va det va så va det kolsvart. Vaknade av att det jag hörde flera röster runt mitt huvud. Jag såg inget men dom visste tydligen att jag var vaken för dom berättade att operationen gått bra. Tror att jag frågade om det blev snitt. Vaknade till lite senare när klockan va säkert 15-16 på eftermiddagen. Nu va jag på postop och mådde jävla så dåligt. Fy vad hemskt det va. Min operation hade tagit 6,5 timma och jag hade (vad va det jag sa) haft en blödning under operation som ställt till det . Mitt hjärta krånglade och blodtrycket va jättehögt. Jag minns bara hur plågsamt jag tyckte det va. Jag kunde inte ens vrida huvudet och allt susade. Man får inte dricka vatten det första dygnet och jag minns det som nåt av det allra värsta. Va så så torr att jag började hosta upp blodiga intorkade slemklumpar. Jag ska inte gå in på det alltför mycket eftersom jag inte vill avskräcka någon. Men min enda tanke de två första dygnet va "vad har jag gjort, hur kunde jag va så dum"...Det va alltigenom skithemskt. Jag trodde hela tiden att min sista stund va kommen och jag trodde jag skulle dö när som helst. Va helt övertygad.Sambon ringde men jag mindes inget av det samtalet. Tror det varade sisådär en 15 sekunder. 9/5 det kom ändå en morgondag och inte mådde jag bättre. Nu kom något av det mest smärtsamma av hela veckan. Jag skulle på passageröntgen kl 7.30. Blev liggande på den ubersmala bristen i en hel timma eftersom kontrastvätskan vägrade rinna dit den skulle. Fick dricka två förpackningar liggande. Sen fick jag ligga på sidan i 25 minuter. Det gjorde så ont och personalen agerade som att dom aldrig tidigare sett en gbp-patient. Dom frågade om jag aldrig hade testat att banta, om hur jobbigt att skulle bli...yada yada,,,Allt bara susade och jag mådde så dåligt. Va säker på att nåt va fel, men röntgen va ok. Tack gode gud, jag skulle få börja dricka vatten. Fick komma upp på avdelningen.Och där fick jag ett glas vatten att smutta på. Gud så gott det va. De två första dagarna va så hemska. Mitt hjärta hade som sagt börjat slå orytmiskt och snabbt (har haft en liten liten dysfunktion tidigare med) pga blödningen. Jag va jättedålig och fick massa antiemetika och smärtstillande inpumpade i alla dessa "nålar". Jag hade först även e artärnål, en ny erfarenhet som va lite läskig. Det finns inte så mycket mer att skriva om de resterande dagarna. Mådde skit och kräktes om nätterna. Hörde i stort sett ingenting på flera dagar. Har fortfarande extremt dålig hörsel. Men tror att det beror på det höga trycket. Fick på onsdagen en rumskamrat då någon dödssjuk patient behövde mitt enkelrum. Jag fick dela med en tjej som gjort samma op samma dag som mig. Det va trevligt, men jag mådde ju så illa. Fick förklarat att det nog berodde på blödningen. Mådde lite bättre på torsdagen. I fredags åkte jag hem fast jag nog borde stanant kvar över helgen. Mår hyfsat bra nu . Mår skit om nätterna dock och kräks när jag vaknar. Har jättesvårt att sova och har haft stora problem med gaser som inte vill komma ut, yrsel och illamående. Men det går åt rätt håll.Har inte alls haft problem med att få i mig det jag ska. På tal om det, det är dags för mat nu. Har förresten inte gått ner nåt under veckan. Hade snarare gått upp 0,5 kg men det berodde nog på svullnad och övervätskning. Nu har jag tappat 1,5 kg sen igår morse.Hehe,,,och vet ni vad. Jag har nu bmi 38 och räknas nu bara till gruppen "fetma"...Jag väger ju bara 108,5 kg nu,,,smalisen"!!!



Dagens bilder av mig själv tagna med mobilen. (förebilder kommer komma när jag känner mig tillräckligt modig för det)






Dagens vikt: 85kg


Grand opening

Så då är det Grand opening på mitt livs första blogg. Välkomna att slå er ner. Här finns än så länge mycket gott om plats. Passar på att bjuda runt på snittar och champagne. Hoppas att ni skall finna er väl tillrätta här och finna nöje i det jag kommer skriva.
Jag hade lite svårt att komma underfund med vad jag skulle skriva om.Vad är jag intresserad av att skriva om och vad vill andra läsa om. Kom på att det måste bli en väldigt personlig blogg då jag är väldigt personlig av mig. Sen om det inte kommer uppskattas av andra kan jag nog inte ta hänsyn till. Min viktresa, skönhet och träning är de ledord jag satt upp för den här bloggen. Sen kommer det säkert komma inlägg om mitt liv som mamma till världens mest underbara dotter och annat som finns i mina tankar för tillfället.
Mitt liv förändrades ganska drastiskt i Maj i år då jag gjorde en gastric bypass-operation. För den som inte är så insatt så innebär den en förminskning av magsäcken och omkoppling av tarmarna ,,allt i syftet att personen ska tappa vikt. Jag vägde för lite mer än 1 år sedan 125 kg till mina 169 cm. Ja övriga kommentarer om det är säkert överflödiga, jag var enorm! Har många gånger fått frågan om hur jag kunde bli så stor och det är ingen lätt fråga att svara på om inte den som frågar har tid att sitta och lyssna på mig i några timmar. Det finns inte ett svar på några meningar utan det är många faktorer och händelser i mitt liv som har samverkat för det resultatet. Mobbing under många år, jobbigt hemma under uppväxten, väldigt få vänner mm mm gjorde att mitt självförtroende aldrig varit det bästa. Som så många andra fyllde jag detta tomrum med substitut i form av mat och godis. Nej gott folk, det finns så mycket att berätta om det men det är inte dags för det riktigt än...
Jag har vid dagens datum tappat 40 kg och väger 85 kg. 25kg av dom är tappade sedan själva operationen, de andra innan. Jag vill att ni ska veta att jag har fått slita och lida för mina tappade kilon. Vissa verkar tro att det är "gratis" tappade kilon, en magisk knapp med operation. Men jag ahr fått träna massvis och lägga om mina matvanor helt och hållet. Jag äter varannan timma så länge jag är vaken av bra och nyttig mat vilket kan vara riktigt jobbigt emellanåt.
Mitt allra största problem är nog att gilla det jag ser i spegeln. Därför fotar jag mig själv i självterapeutiskt syfte varje dag. Många av de fotona kommer nog att hamna här. Än så länge är det bara ansiktsbilder men hoppas att även att jag ska våga lägga ut helkroppsbilder så småningom.